Fisktrappan 
Tidig historia
Vattenleden mellan Norrminne och Koskö spelade i forna dar en ytterst viktig roll i bygdens utveckling. På den sydöstra sidan fanns en backe som sluttade ner mot vattnet. Här på Trestjisbakkan uppstod, sannolikt på 1300-talet, den första fasta bebyggelse som skulle ge upphov till dagens Koskö.
Under århundradens lopp blev vattenleden allt smalare och grundare på grund av landhöjningen. Småningom kunde man med bara mindre båtar ta sig från Norrminne ner mot Karperöfjärden och vidare till det forna Korsholm. Åt Norrminne-hållet var bottnen relativt mjuk och man kunde med dåtidens enkla redskap hålla vattenleden farbar. Från Koskö söderut var läget betydligt svårare. På södra sidan om Trestjisbakkan steg en långsträckt ås i öst-västriktning upp ur havet. Längs denna stenrika ås skulle nutidens Koskö växa upp. Men den skulle också sist och slutligen omöjliggöra båttrafik längs den urgamla vattenleden.
1700-1800-talet
Från och med början av 1700-talet blev det allt svårare att ta sig fram mellan de stora stenarna vid utfarten vid sydvästra hörnet. Med dåtidens redskap var det omöjligt att rensa bort stenbumligarna. Kyrkvägen ner till Korsholms kyrka blev oframkomlig och Koskö och Petsmo var tvungna att ansluta sig till Kvevlax kapellförsamling 1795. Detta gick inte utan problem, kyrkan var helt enkelt för liten. Om detta och byns tidiga historia kan ni läsa mera i ’Koskö-boken’.
Landhöjningen fortsatte med ca 1 cm per år. Småningom uppstod en strid bäck som formade utloppet från Heimtrestje. Nu var den forna vattenleden från Norrminne en kedja av träsk och våtmarker. Byn flyttade bort från Trestjisbakkan till den öst-västliga åsen och Minnesbettjins betydelse minskade med åren. Enligt uppgifter försökte man utnyttja den anspråkslösa forsen och byggde skvalpkvarnar.
1900-talet
I slutet av 1950-talet var bäckfåran nedanför forsen mycket bred och grund. Korna som betade där hade där sin dricksplats. Allan Burman berättar att han tillsammans med brodern Kurt brukade fiska idar där med ett enkelt hemgjort ljuster. Det bestod av en brädlapp med ett tre-tal spikar inslagna i ändan. Fiskarna kunde vara upp till 30 cm långa. Sannolikt kunde fiskarna ännu då ta sig upp till träsket.
Den senaste stora rensningen av bäcken utfördes sannolikt i slutet av 1960-talet. Stefan Sandelin berättar att muddringen utfördes med dåtidens moderna vajergrävmaskiner. Det är sannolikt då som bäckfåran blev så djup att det blev omöjligt för fiskarna att ta sig upp till Heimtrestje.
Restaureringen – fisktrappan
2014 fanns konkreta planer på att restaurera forsen. Ralf Wistbacka hade i uppdrag av Kvarkens Fiskeområde gjort en noggrann inventering av bäcken från Heimtrestje ända ner till Struömin. Av olika orsaker blev projektet inte av.
I samband med arbetet med Kosköboken, blev det tydligt att Heimtrestje och Minnesbettjin har spelat en ytterst viktig roll i byns historia. Vi ville göra stället mera tillgängligt och intressant för byns invånare.
Tack vare bra samarbete med markägarna och NTM-centralen kunde vi få ett hyfsat finansiellt stöd för att restaurera forsen. Vi har i stort sett följt Wistbackas utredning. På vårvintern 2024 gjordes det verkliga arbetet med att återställa nedre loppet av forsen så att fiskar borde kunna ta sig upp mot Heimtrestje. Det största arbetet utfördes av Kaj Håkans och Tomas Pått. De flesta markägare längs hela bäcken ner till Struömin har gjort fantastiska insatser för att rensa upp bäckkanterna som ofta var helt återvuxna.
Projektet lyckades över förväntan. Många bybor har sett att fiskar klarat av strapatsen att ta sig upp till Heimtrestje. Tyvärr var vårflödet enormt intensivt, vilket ledde till att fisktrappkonstruktionen skadades i viss mån.
Representanter från NTM-centralen och Fiskeområdet inspekterade projektet i somras. De var djupt imponerade inte bara av arbetet men också av forsen som naturfenomen – kanske en av de vackraste och naturligaste i Österbotten.
Läget nu.
På vårvintern 2025 när fiskarna börjar vandra skall vi följa situationen och göra små anpassningar.
Framtidsdrömmar.
Kosköforsen och fisktrappan är tillgänglig till fots med början vid Söderstuvägen (Sandelins). Man följer traktorvägen längs bäcken. Efter ca 400 m är man framme. Vi har planer på att bygga en spång över bäcken ca 15 m uppströms från fisktrappan. Eftersom det finns en bro nedanför forsen, kunde man då vandra en slinga och se forsen från båda sidorna. Från spången kan man se ner över fisktrappan och uppåt mot Heimtrestje.
Rune Frants